Dagens panik

Jag har vetat i evigheter att Es dagmamma skulle vara ledig idag – och jag har blivit informerad om att reservstället var informerat. I vanliga fall brukar jag alltid försöka hinna och minnas att ringa dit och kolla, men de senaste gångerna har det inte blivit av. Förra gången gick det fint…

…men idag då vi kom in på gården, slog det mig bara: ”tänk om de inte vet att hon kommer!” Och nog såg de lite förvånade och förundrade ut då vi kom dit, så efter ett tag var jag faktiskt tvungen att fråga om de faktiskt visste att hon skulle komma dit. Nej, det visste de inte. Gulp, och här gick nog sekunderna superlångsamt, jag hann med förfäran tänka mig hur det skulle vara att ha E med sig på jobbet eller om jag skulle ringa farmor…, innan jag vågade fråga huruvida de har plats för henne.

Jag drog nog en ljudlig suck av lättnad då de sa att hon faktiskt hade plats där, det skulle inte komma många barn. Och då jag satt i mitt eget betygskaos kunde jag gott föreställa mig en trotsig, uttråkad och gnällig tjej med tuschpennor i högsta hugg rita trevliga huvudfotingar på något studentbetyg. Vilken tur att det fanns plats för henne där idag.

Jag hämtade E först idag, jag försökte hålla mina löften… Det hade gått bra. Sedan hämtade vi O, jag är alltid den förälder som hämtar mitt barn sist på fredagarna, har jag märkt… Samvetet drabbade mig igen då jag insåg att jag bortprioriterat tanterna på Os dagisavdelning. Det var hans sista dag hos dem, till hösten blir det förskolan. Jag är inte den mamman som prioriterar presenter och extra springande. Kanske får jag göra upp med mitt samvete och föra något trevligt till tanterna – då jag hinner.

Jag lovar, på heder och samvete, att ha bättre koll på mina barns dagvårdsställen! Försöka duger…

Snart sommarlov

Nu kan jag nästan pusta ut. Sommarlovet är inte långt borta. I morgon vid den här tiden är sommarlovet redan i full gång för många… (Mitt eget sommarlov heter semester, och kommer först senare.)

Jag tror också att jag är förberedd inför morgondagens skolavslutning. Jag har köpt ett nytt läppstift, betygen är ordnade och bara väntar på utdelning. Ja, det mesta som jag kommer på är faktiskt fixat och klart. Naturligtvis kommer det att komma otrevliga överraskningar och bakslag, det räknar jag med. Men så här långt är läget under kontroll. Pust!

Solsken

Sola sig Egentligen var det nog på någon av de många inredningsbloggarna som jag  reglbundet besöker som jag såg den här fina texten. (Bilden har jag för övrigt snott från www.cosas.se och den ljuvliga brädan med texten är gjord av Ylva Skarp / Skarp Kalligrafi.)

 Det var orden som talade till mig. Det är ju precis så där det är. Där gick jag och storlog åt en tanke, och en av våra studerande funderade varför jag var så glad. Hennes kompis upplyste henne om att jag alltid är glad. Då kände jag mig ännu gladare än vanligt och mitt leende nuddade vid öronsnibbarna.

Man kan sola sig i en varm tanke en hel dag.

Definitivt kan man var en sol en hel dag tack vare en varm tanke. Egna tankar kanske först och främst. Det är svårt att vara varm, solig, glad och trevlig om man tänker tvärtom-tankar.

Man kan också sola sig i varm OMtanke en hel dag. Ibland behövs det så lite för att man ska bli glad. En gest, några ord, en sak, en kram… Omtanke smittar. På ett bra sätt.

Man kan dela med sig av sina varma tankar, det finns många frusna människor som behöver lite extra värme. Och om det är varmt och skönt ute så underlättar ju det också…

Fler överraskningar

Vilken glad överraskning jag fick idag – utöver tårtorna då – det låg nämligen ett litet paket i postlådan. Adresserat till mig och maken. Avsändaren var en god vän som ville uppvakta oss på våra respektive födelsedagar. En kortlek med bilder och recept på drinkar… Här ska blandas på alla sätt och vis!

Sen kan jag inte låta bli att framhålla mig själv lite… jag har bidragit till att underlätta betygsarbetet i makens skola! Det tackade också kollegorna för. Det kan ha sina fördelar att arbeta med samma saker… Betygsprogrammet och jag är ganska goda vänner, nästan jämt….

Men på tal om överraskningar – nu ska jag slå in en födelsedagspresent. I morgon har jag ett födelsedagsbarn en födelsedagsgubbe i huset.

Tisdag

hallontårta

Vilken överraskning det var då tårtan levererades till vårt kafferum. Det var så oväntat och vi blev alla jätteglada. Då var ju kaffepausen räddad… Att få ett tack för gott arbete i form av en tårta är både uppskattat och roligt.

Döm om vår förvåning då två tårtor till landade på samma kaffebord. Som tack för gott samarbete. Tre tårtor på ungefär 10 personer ger generösa bitar. Perfekt inför Beach 2008?! Jag kan lugnt försäkra att vi njöt – av tårtorna, de var underbart goda. Ett tack känns alltid som bra lön för mödan.

Men jag har inte bara ätit tårta idag, jag har jobbat också. Full fart som vanligt.

Tårtätande förpliktigar – så jag tog ut grannen och mina stavar på en promenad. Det fanns inga förmildrande omständigheter eller undanflykter idag. Det var välbehövligt med motion och syre.

Det finns en hel tårta kvar i kylen på jobbet till i morgon…

Måndag

häggmispel 

Man hinner inte riktigt njuta av den här underbara årstiden. Speciellt inte om man, som jag, har riktigt riktigt stressigt på jobbet. Sista veckan innan skolavslutningen är nog den mest hysteriska tidpunkten i skolvärlden tror jag.

Jag har extremt mycket att göra. Vitsord, betyg, stipendier, årsberättelser, läsårsplaneringar… Det är hur mycket som helst. Inte så konstigt att jag har ont i ryggen, nacken och armarna. Jag sitter alltför mycket vid datorn, och hållningen är inte heller alltid den bästa. Det är riktigt typiska tecken på stress för mig. På något märkligt sätt är det svårt att motivera varför man inte sitter och skriver så tangenterna glöder då det är så vansinnigt bråttom. Trots att man vet att man borde göra något annat också – för kroppens skull.

Inte nog med att jag har min stressäsong så är det inte alls lugnare på makens jobb. Vi är ju i samma bransch… enda skillnaden är att han har sitt jobb utspritt över köksbordet. Nu just undrar jag – vad jag ska ha på mig på skolavslutningen… Man är ju ute i god tid, som vanligt. Jag har ju strumpbyxor!!

Nu hoppas jag att tempot blir något lugnare nästa vecka, så att jag hinner motionera lite för min stackars kropp behöver det, umgås med familjen lite och dessutom njuta av försommaren (men då har nog de fina tulpanerna i rabatten blommat klart är jag rädd).  Men det är nästa vecka det. 

Kvinnlig

Jag klickade mig precis igenom ett kvinnlighetstest – ville kanske undanröja alla tvivel… Nä, jag vet inte. Det var lättsam underhållning…

 

Din poäng: 238

Du är laddad med östrogen och det råder ingen tvekan om att du är kvinnlig! You go girl!

Totalt har 181623 personer tagit testet. Den genomsnittliga kvinnlighetspoängen bland alla dessa är: 125.224954989

Är du osäker? Gör testet här.

 

Baka liten kaka

Jag fick en liten vink av maken igår om att våra fönster borde tvättas. ”Jasså, det säger du?” svarade jag och försökte se både ovetande och chockerad ut på samma gång. Som vanligt lyckades jag inte så bra. Man borde ju vara både helblind och närapå i koma för att se att våra fönster MÅSTE tvättas.

Så idag på förmiddagen gick jag ut och tvättade fönstren. Fläckarna på insidan är ett lite mindre problem, som går att lösa vilken regnig dag som helst. Men utsidan, ja…, där fanns nog både ett och annat som skymde utsikten.  Det är en klar förbättring.

Jag har också tvättat kläder. Och min bil. Vad beträffar biltvätten så hade jag hjälp av fröken E, så det blev inte direkt toppresultat, men allt som är bättre än utgångsläget är bara bra.

Min hjäpsamma dotter bistod också med lite rörhjälp då vi bakade bananmuffins och -kaka. Jag fick en hel påse med övermogna bananer av skolköksan i fredags och det var ju självklart att det skulle bli både kaka och muffins. Det blev gott. Åtminstone smeten var god, sa E.

Sånt har vi gjort idag. Tvättat och bakat. Det är väl sådant arbete som gör att mammor får leka då barnen har somnat??

Leksaker

 

Våra barn hade av någon obeskrivlig anledning blivit lovade varsin leksak idag. För att förbereda sig för valsituationen hade de nogrant studerat alla leksakskataloger som de har fått. Det är svårt att bestämma sig för EN sak, då man vill ha allt.

E klär på sig och jag sitter bredvid, redo att hjälpa till om det skulle behövas. Medan jag väntar bläddrar jag i en leksakskatalog.

- Buuuhuuuu (låtsasgråt), jag vill också ha en leksak. Buuuhuuuhuuu.

- Nej, du är ju en mamma. Mammor ska inte ha leksaker, förklarar E.

- Jag vill ha en leksak i alla fall, låtsasgråter jag. Jag vill också leka!

- Mammor ska inte leka, mammor ska göra mammasaker.

- Som vad då? undrar jag.

- Koka mat, sätta på tv åt oss och tvätta kläder…

- Men det är ju tråkigt, varför måste jag göra det?

- För att vi ska ha något att äta och för att vi klottar…

 

DET VAR JU DET JAG VISSTE!!!! Mammor är dömda att göra de nödvändiga men tråkiga sakerna.  JAG VILL MYCKET HELLRE HA EN LEKSAK!

Som en man i en damklädesaffär

 

Det är något speciellt med män och ”dambutiker” – affärer som säljer underkläder, smink och annat som kvinnor behöver. Åtminstone de män som jag känner undviker sådana affärer. Maken tycker att de är tråkiga affärer.

Idag var vi till stan hela familjen. Jag kom på att jag behövde strumpbyxor till skolavslutningen. Jag släpar med mig O till en dylik affär – en sån med både underkläder och strumpor. Jag vet vad jag ska ha, vilken färg, vilken storlek och framför allt var jag ska hitta det. Det tar tre minuter. Totalt. Hade inte den där tanten stått i vägen hade det gått snabbare…

O meddelar snabbt att han vill ut! Han lät lite lätt panikslagen – ”mammaaa… jag vill uuut!” Lite som om han höll på att drunkna eller kvävas eller annars bara led något fruktansvärt. Släpp ut mig härifrån!

Jag tror faktiskt att det var första gången som O var med till en dylik affär. Kanske också sista. Antagligen är det genetiskt det där att inte tycka om sådana affärer, och om man mot förmodan kommer med så ska man antingen se ut som om det är jätteläskigt eller supertråkigt.  O sa säkert det som alla män önskar att de kunde säga… med panik i rösten… ”jag vill uuut!”

Klart det – det såldes ju korv på torget!!